Fredriks blogg

Jag springer maraton och längre lopp.

Tag Archives for: High Coast Ultra

High Coast Ultra 2016

22 juni 2016 av Fredrik

Vid halv tio-tiden i fredags kväll hoppade jag på bussen vid vandrarhemmet i Nordvik. Jag gjorde ett sista försök att få lite sömn, men det gick inte nu heller. Jag hade varit vaken sedan tidigt på morgonen och det skulle nu dröja närmare ett dygn innan jag skulle få krypa ner i sängen på vandrarhemmet igen.

Bussen skjutsade mig och de andra löparna till Paradiset i Örnsköldsvik där vi registrerade oss och fick information inför loppet. När klockan närmade sig midnatt tågade vi i samlad trupp till Stora torget, där starten av High Coast Ultra skulle ske.

Jag och andra löpare

Innan starten på Stora torget i Örnsköldsvik.

Klockan tolv gav vi oss av och ganska snart hade vi letat oss ut ur centrum. Jag hade valt att starta med pannlampa och det visade sig vara bra, för i skogspartierna var det skumt även om det var en ganska ljus natt. Inledningsvis var det relativt enkel löpning i omväxlande miljöer.

Vid Balesuddens naturreservat (ca 18 km) var det problem att hitta. Vi var en grupp löpare som letade oss ner till en strand via en svårframkomlig stig, där kunde vi sedan hittade tillbaka till leden igen. Naturreservatet bjöd på fin terränglöpning och den första tuffa stigningen. Efter naturreservatet fortsatte leden på en grusväg vid kanten av en fjärd. Jag hade bara sprungit några minuter längs vägen då jag tittade över viken såg ett koppel av löpare komma ut ur skogen.

Skuleskogens nationalpark (37 km) var magisk med sina berghällar, sjöar, vattenfall och Slåtterdalsskrevan. Det var inte bara den vackraste delen av banan, utan även den mest tekniska och med hala stenar, hala rötter och hala spänger.

Slåtterdalsskrevan, Skuleskogens nationalpark

Slåtterdalsskrevan, Skuleskogens nationalpark.

Framme vid kontrollen vid foten av Skuleberget (54 km) satte jag mig ner en stund. Lårmusklerna värkte och fotlederna kändes både stela och svullna. Jag hade skickat dit en av mina två dropbags (väska med energi och dylikt) och från den försåg jag mig med både en Gainomax och några klunkar Grape tonic – en kombination som möjligen orsakade en stunds illamående.

När jag fortsätter går det långsamt. I en gåbacke passade jag på att kolla liveresultatet i mobiltelefonen. Jag hade några minuters försprång vid Skuleberget. Med tanke på mitt låga tempo skulle de snart passera, tänkte jag.

Exempel på hur terrängen kunde se ut efter banan

Exempel på hur terrängen kunde se ut längs banan.

Leden gick en kilometer längs E4:an. Fastän vägrenen var väl tilltagen, så kändes det otryggt att springa där. Jag kände mig lättnad när leden vek av in på en mindre väg. Jag upplevde att det var mycket vägar fram till nästa kontroll – asfalt-, grus- och traktorvägar och det gick upp och ner, mest hela tiden.

Vid kontrollen i Nordingrå (84 km) serverades mat. Jag åt den godaste varmkorv jag någonsin ätit – en kokt med bröd, senap, ketchup och räksallad. Medan jag satt där, kom de första 75 km-löparna ikapp. De hade bara varit ute i tre timmar, så de såg oförskämt pigga ut. Det var inte bara löpare som kom medan jag satt där, regnet också.

Under den fortsatta löpningen kom flera löpare ikapp. I sedvanligt ultramanér peppade vi varandra. Om jag fick chansen, så sneglade jag på deras nummerlappar för att se vilken distans de sprang. Det var ännu ingen som sprang den längre distansen som kommit ikapp.

Leden passerade flera stränder. Här Gaviksfjärden?

Leden passerade flera stränder. Det fotot tror jag är vid Gaviksfjärden.

Jag började räkna ner. “Nu är det bara ett maraton kvar.” “Nu är det bara ett Lidingölopp.” Att omvandla distansen till tid var svårare. Jag kollade på klockan i en lättsprungen nerförsbacke och såg att jag höll ett tempo på 7:00 min/km. Hur är det ens möjligt? Det hade förmodligen gått snabbare att lägga sig ner och rulla ner för backen.

I Fjärdbotten (109 km) väntade min andra dropbag. Eftersom det regnade var det ingen idé att byta till den torra tröjan jag skickat dit. Att byta strumpor hade nog varit en bra idé, men jag valde att skippa det. Smörgåsar med ost, skinka, gurka och tomat fick det bli. Otroligt gott även det.

Ett par kilometer efter kontrollen väntade klippor och klapperstensfält. I vanliga fall skulle jag tycka det var kul att skutta fram där, men nu tappar jag lusten alldeles. (Och jag var inte kapabel att skutta heller.) Jag tror det är när jag inser att jag inte kommer att nå mitt tidsmål som humöret vänder. Jag blev frustrerad för att det gick så långsamt. Jag var för långsam och för dåligt tränad. Självkritiken ledde till negativa tankar och någon form av självmobbing.

Det var först någon timme senare, efter det sista lilla berget som humöret blev lite bättre igen. Då var det mindre än en mil kvar och som grädde på moset började molnen spricka upp och solen titta fram. Jag skymtade Högakustenbron, där målet var, i horisonten. Jag fick ny energi och jag upplevde att jag sprang lite snabbare.

Vid foten av Högakustenbron var det en brant stig kvar upp till målet som låg intill Hotell Höga kusten. Jag hade tidigare tänkt att jag skulle göra ett försök att springa hela vägen upp, men det fanns inte på kartan nu, benen var för trötta. Det var först när jag såg min familj stå och heja på mig uppe på krönet, som jag fick energi att springa upp för den sista delen av backen och vidare in i mål.

Tiden 20:17:47 innebar en 18:e plats i herrklassen och 19:e totalt. En tid som jag tänker åka tillbaka och slå något gång. Loppet var tufft med sina 129 km och totala stigning på drygt 3600 höjdmeter, men det var även en fantastiskt fin led och ett bra arrangemang.

Jag hade med mig en actionkamera på loppet, men den låg oftast i en ficka på löparvästen. Det blev ett par klipp i alla fall.

2 kommentarer | Kategorier: Tävling | Taggar: , ,

Anmäld till två nya lopp

05 april 2016 av Fredrik

I slutet av förra veckan öppnade anmälan till årets upplaga av Bislett International Indoor Endurance Festival och jag kunde naturligtvis inte låta bli att säkra en plats till 24-timmarsloppet. Det blir mitt tredje besök till den norska huvudstaden och tunneln under Bislett Stadions läktare.

Idag anmälde jag mig även till High Coast Ultra, ett lopp längs natursköna Höga kustenleden. Jag missade loppet på grund av förkylning i fjol, men i år ska jag se till att hålla mig frisk.

Eftersom jag tänkt hålla nere antalet lopp i år och fokusera mer på träningen inför dem istället, så blir nog inte listan längre än så här:

  • Arctic Ultra, 13 februari
  • High Coast Ultra, 18 juni
  • Tierra Arctic Ultra, 5 augusti
  • Bislett International Indoor Endurance Festival, 18 november

Kommentera | Kategorier: Allmänt, Tävling | Taggar: , , ,

Anmäld till High Coast Ultra 2015

19 november 2014 av Fredrik

Det finns massor av intressanta lopp, men tyvärr kan man inte springa alla. (Åtminstone inte under ett och samma år.) Igår kväll anmälde jag mig till High Coast Ultra – ett 129 km långt A till B-lopp längs Höga kustenleden. Loppet ligger bra i tiden (27 juni) och kommer garanterat att bjuda på en härlig upplevelse. Att det ger tre kvalpoäng till UTMB är ju inte heller fel. (Jag har redan de åtta poäng som krävs, men jag skulle inte bli förvånad om de oannonserat höjer gränsen igen.)

High Coast Ultra

Bilden kommer från highcoastultra.se

Kommentera | Kategorier: Allmänt, Tävling | Taggar: , ,